Genetisk drift

Genetisk drift innebär att genvarainter (alleler) inom en population som inte har något samband med reproduktiv framgång kan öka eller minska inom populationen på grund av slumpfaktorer. Man kan likna det med att allelerna driver runt utan riktning. (Stearns & Hoekstra, 2005)

Genetisk drift tenderar att minska den genetiska variationen inom populationer men ökar variationen emellan populationer. (Stearns & Hoekstra, 2005) Den genetiska driften har mycket större påverkan på små populationer. Att en eller ett par individer som har en och samma sorts genvariant försvinner ur en population pga. av slumpartade skäl (t.ex. blir påkörd av en bil), är något som mycket väl kan inträffa, men att alla med den genvarianten skulle försvinna ur en population är ganska osannolikt. I en liten population kommer allelfrekvenserna påverkas mycket mer om ett par individer försvinner ur avelsbasen, än i en stor population. Därför kan den genetiska driften förändra den genetiska variationen inom en liten population ganska så fort, medan förändringar inom en stor population tar betydligt längre tid. (M. Ekstrand, 2010. Stears & Hoekstra, 2005).

Detta innebär att för varje egenskap, utseende eller funktion vi vill att våra tamdjur ska besitta måste vi aktivt välja att para individer som har anlag för dessa, för att så småningom ha en population där nästan alla individer har de önskade egenskaperna.

På samma sätt gäller det att för varje egenskap, utseende eller funktion vi inte vill att tamdjuren ska ha måste vi aktivt välja bort de individer som har anlag för dessa, ur aveln, för att tillslut få en population där nästan inga individer besitter de oönskade egenskaperna.

Det räcker således inte att med att t.ex. räkna med att en jakthunds ras kommer att tappa sin jaktliga förmåga genom att man väljer att bedriva aveln åt ett annat håll som t.ex. utställning. På samma sätt kan man inte heller räkna med att jakthundsrasen kommer att behålla sin jaktliga förträfflighet om man avlar rasen för utställning.
Huruvida rasen kommer att behålla eller tappa (dvs. egenskapens frekvens ökar/bibehålls eller minskar) den jaktliga förmågan kommer att vara utsatt för slumpfaktorer.
För att man ska få bort jaktegenskaperna i rasen, och istället få en utställningsvariant med liten jaktlust eller förmåga måste man beakta båda egenskaperna när man väljer sina avelsdjur.
På samma sätt gäller att om man vill behålla rasens jaktförmåga men samtidigt avla den för utställning, så måste man även där välja avelsdjur som besitter både jaktförmågan och god utställningsexteriör för att nå sitt mål med rasen.

* En gen är en bit av en dna sträng som kodar för egenskaper eller kroppsfunktioner hos en levande organism.
* En allel är en variant av en gen, ett anlag.
* En population är den samling individer inom samma art och i ett område där parningar mellan individer inom området är mer sannolikt än parningar med individer från andra områden.

/ Karin Ström (Naturvårdsbiolog)

Källor;
Ekstand, Mattias. Naturvetenskap.org, Genetisk Drift, 2010-05-15.
Stearns, Stephen C., Hoekstra, Rolf F. Evolution, an Introduction. Second edition, 2005.